Publicerad av Folk som tycker att dessa dagar är bra tid att yra om ”rasism mot vita” eller att dreva mot svarta aktivister (som Bilan Osman eller Rashid Musa) som belyser problemen med vitheten, de är en drivande faktor i att låta rasismen fortsätta gro.
Vitheten handlar inte så mycket om biologi och fysisk, det är en social konstruktion som inkluderar vissa människor i ett globalt maktsystem av priviligier och exluderar samtidigt andra från dessa privilegier. Jag som något ljusare arab inkluderas ibland i denna vithets privilegium precis som jag kan gynnas av det patriarkala systemet som man. Men ibland kan jag också exkluderas då vitheten ofta är tätt sammanbunden med andra diskriminerande maktstrukturer som missgynnar mig som ickeeuropé och ickekristen.
Att belysa vitheten som maktstruktur är något forskare gjort i många år och handlar inte om en s.k. rasism mot vita, utan en belysning av de fördeler och privilegier vita har, hur goda värderingar de än besitter. Som vit kan du vara hur antirasistisk som helst och ändå vara en del av den samling privilegium som vitheten ger dig på bekostnad av ickevita. Att påtala detta är i allra högsta grad en antirasistisk handling. Läs t.ex. ”White Women, Race Matters” av Ruth Frankenberg för större förståelse.
Eller damma av den svenska statliga utredningen ”Bortom Vi och Dom” med texter av bl.a. forskarna Masoud Kamali, Paulina de los Reyes, Irene Molina och Katarina Mattson.
Vithet är inte en halmgubbe som forskare hittat på. Det är en högst verklig normerande struktur som definierar ickevitas livsstil, kultur, skönhetsideal och liv. Inte minst har det konsekvenser för hur polisväsendet och andra myndigheter agerar genom medveten och omedveten rasprofilering. Vithetens uttryck kan alltså handla om liv och död.
Om man nu inte besitter erfarenhet av att vara rasifierad som svart eller ickevit och om man samtidigt inte orkar plugga på det stora forskningsunderlaget som finns om vad vithet innebär ur ett socialt, politiskt, kulturellt eller säkerhetsmässigt perspektiv, så ska man inte skämma ut sig genom att anklaga de som bekämpar denna rasism för att vara ”rasister mot vita”. Framförallt inte nu när hela världen reser sig mot denna rasism.
De som håller på med sånt agerar som nyttiga idioter åt rassarna, bidrar till att slå ner den antirasistiska rörelsen och misstänkliggör ledande antirasister och aktivister.
Omar Mustafa
Dagens Insikt