Publicerad av Socioekonomisk reflektion över Göteborg stads skolverksamhet
OBS!
För att bevara anonymiteten kommer skolorna att benämnas med Skola A och Skola B.
Introduktion
Vi har genomfört två lektioner om ämnet tiggeri och migration på Skola A och Skola B, där båda går i mellanstadiet. För att på bästa sätt kunna urskilja och beskriva de skillnader som framkommer genom respektive skolas primärområde har dispositionen och genomförandet av lektionerna sett likadant ut på båda skolor. Detta trots att vi är medvetna om de socioekonomiska faktorerna som speglar elevernas förutsättningar, och att vi efter första lektionen insåg potentiella förbättringar för nästa tillfälle.
Skola A
Skola A är en F-9-skola som ligger i hjärtat av Östra Göteborg. Det är även en av de skolor som tagit flest nyanlända flyktingar i Göteborg. Skola A tillhör primärområdet Östra Bergsjön, som har lägst medelinkomst (Göteborgs stad, 2017) av alla primärområden i hela Göteborg stad (dvs 149 400 kr). Gymnasiebehörigheten i området är 67,2% och 13,5% av invånarna har en eftergymnasial utbildning (ibid.).
Lektionen började med att vi berättade om lektionens aktuella huvudämne, som i detta fall var förbjudandet av tiggeri. Vi märke omgående att flera av eleverna inte förstod det vi sade, på grund av språkbarriären. Minst fem av eleverna var nyanlända, varav tre av eleverna hade arabiska som modersmål. I klassen fanns det andra elever som behärskade dessa språk, så vi lät eleverna hjälpa varandra att översätta det som sades. Vi fortsatte följa lektionsplaneringen med eleverna fick läsa en tidningsartikel och ett Lilla Aktuellt-inslag om tiggeri. Många av eleverna klargjorde efteråt vikten av att hjälpa de i nöd. Vi hade sedan fyrahörnsövningar med klassen, men på grund av all väntan på att allt skulle översättas blev eleverna något rastlösa. Möjligheten för dem att uttrycka sig på det språk som de var mest bekväma med ledde däremot till att de kunde resonera och argumentera för sin åsikt, och även att de kunde övertala klasskamrater att ändra opinion i frågan. Vissa elever kunde även argumentera för sin åsikt med avancerade formuleringar på engelska, men som knappt behärskade svenska.
Skola B
Skola B är en F-6-skola som tillhör Askim-Frölunda-Högsbo. Skola B tillhör primärområdet Askim, som har 15:e högst medelinkomst (Göteborgs stad, 2017) av Göteborgs 96 primärområden där årslönen är 366 600 kr i snitt (ibid.). 94,2% har gymnasiebehörighet och 40,5% har en eftergymnasial utbildning, vilket är en tredjedel högre än motsvarande statistik i Östra Bergsjön. Liknande statistik finns i Askims medellivslängd, där kvinnor genomsnittligt blir 86 år och män blir 83 år gamla. Kvinnor i Askim lever sju år längre än de i Östra Bergsjön, respektive män som lever nio år äldre (Göteborg stad, s. 36, 2014).
I den klass som vi genomförde lektionen på var 18 elever närvarande, där alla har en flytande behärskning av det svenska språket. Lektionen inleddes med att fråga eleverna om de förstod begreppet “tiggeri”. Flera kan även beskriva ordet utan att lägga någon subjektivt laddad åsikt i det, exempelvis att de ber om pengar för att de behöver kunna försörja sin familj med mat och husrum. Samtliga elever verkar därefter förstå dess innebörd, vilket innebär att det heller finns någon språkbarriär som förhindrar kunskapsförmedlingen. När vi väl startat fyrahörningsövningen efter att de läst tidningsartikeln och sett Lilla Aktuellt-inslaget så lyckas eleverna formulera välutvecklade svar om frågan. Exempelvis, i diskussionen kring vems ansvar det är att hjälpa tiggarna är det ingen som anser att de bör hjälpa sig själva, men i stället har eleverna flertalet förslag. De egna länderna borde hjälpa dem, EU borde hjälpa dem, och så vidare. För att hitta långsiktiga lösningar på att tiggarna ska bli kvitt sin utsatta position finns en likartad entusiasm – att bygga fler flyktingboenden och alla tiggare ska kunna få lära sig svenska är några av förslagen.
Analys
Att Skola B och Skola A skiljer sig socioekonomiskt framgår inte enbart ur Göteborg stads delrapport, men det är även extremt framträdande i praktiken. Skola B marknadsför sig som en lättillgänglig och nybyggd skola på Göteborgs stads hemsida, där de också poängterar att natur och hav finns i skolans omnejd. Skola A belyser relevansen att “alla känner samhörighet och stolthet över skolan och [skolans] mål är att ge eleverna goda förutsättningar för en framgångsrik framtid i Sverige” (Göteborgs stad, 2018). Gentemot Skola As beskrivning är det vedertaget att alla eleverna på Skola B ska få goda förutsättningar för en framtid i Sverige.
Även om Bernsteins teorier fokuserar mer kring socioekonomiska förhållningssätt till själva pedagogiken i lektionerna, går de att applicera på både de observationer vi gjort. Språkbarriärerna, liksom medelinkomsten och gymnasiebehörigheten på Skola A kommer att reproduceras, eftersom den asymmetriska maktrelationen mellan de socioekonomiska områdena ständigt återföds (Bernstein, 2003, s. 63). För eleverna på Skola B är det en självklarhet att kunna prata svenska och kunna studera vidare på gymnasiet, något som eleverna bär med sig till framtida generationer. Kunskapen som förmedlas i klassrummen kan assimileras och användas som medel för framtida socioekonomiskt välstånd, men i ett klassrum där kunskapen inte gör sig förstådd försvinner de motsvarande förutsättningarna för eleverna i Skola A.
På Skola A så har samtliga elever annat modersmål än svenska, till skillnad från Skola B där endast alla har svenska som modersmål förutom två, varav en av dem var den mest frispråkiga i klassen och kunde formulera sina åsikter väl. Bortsett från språkbarriären och den socioekonomiska faktorn fanns det mycket som klasserna hade gemensamt. I stort sett visade alla närvarande elever intresse för ämnet och många av eleverna upplevde det som en viktig samhällsfråga. Båda klasserna hade majoriteten av eleverna som påpekade vikten av att tiggarna skulle få hjälp för att kunna försörja sig själva och ha tak över huvudet.
Lektionsplaneringen som gjordes för klasserna motsvarande en 60 minuters lektion. Hela den tilltänka lektionen genomfördes i Skola B under 45 minuter, varav de resterande 15 minuterna spenderades i fördjupning och diskussion i ämnet. På grund av språkbarriären i Skola A kunde inte hela lektionsplaneringen fullföljas och eleverna i Skola A går miste om fördjupningen och diskussionen som eleverna i Skola B haft. Detta utgjorde en av fyra lektioner denna dag. Om samma procedur återupprepas och eleverna i Skola A ofta går miste om den fördjupade diskussionerna som eleverna i Skola B får, ökar risken för att eleverna i Skola A går miste om kunskaper som de andra eleverna får.
Avslutande reflektion
Våra förutfattade åsikter om hur socioekonomiskt skilda respektive område skulle vara visade sig vara korrekta, men att lektionerna skulle skilja sig så pass markant hade vi inte beräknat. Språkbarriären i Skola A var mycket mer förödande för klassrumsklimatet än förväntat, och gav dessutom ytterligare incitament för att bekräfta Bernsteins teori om att klass föder klass. Inte enbart färgas skolornas områden om vilket ekonomiskt tillstånd de befinner sig i, men med språket som hinder för det lägre stående socioekonomiska området kommer det asymmetriska maktförhållandet inom Göteborg att cementeras ännu djupare än förväntat. Skola As elever behöver ett språkligt stöd för att kunna få den eftersträvansvärda framtiden i Sverige, annars kommer de att fortsätta sjunka in i den ändlösa klassreproduceringens onda spiral.
Källförteckning:
Bernstein, B (2003). Social class and pedagogic practice. The Structuring of Pedagogic Discourse, Volume IV: Class, Codes and Control (2003), London: Routledge, pp. 63–93
Göteborgs stad. Delrapport 2014 – Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Social Resursförvaltning, Göteborg.
Göteborgs stad. Göteborgsbladet 2017. Hämtad 2018-05-26 från:
http://statistik.goteborg.se/Global/Faktablad/G%c3%b6teborgsblad/GbgBlad2017/G%c3%b6teborgsbladet%202017%20i%20Excel.xlsx
Göteborgs stad. Göteborgsbladet 2017 – Askim-Frölunda-Högsbo. Hämtad 2018-05-26 från
http://statistik.goteborg.se/Global/Faktablad/G%C3%B6teborgsblad/GbgBlad2017/136%20Askim-Fr%C3%B6lunda-H%C3%B6gsbo_PRI_2017.pdf
Göteborgs stad. Göteborgsbladet 2017 – Göteborg. Hämtad 2018-05-26 från
http://statistik.goteborg.se/Global/Faktablad/G%C3%B6teborgsblad/GbgBlad2017/G%C3%B6teborg_SDN.pdf
Göteborgs stad. Göteborgsbladet 2017 – Östra Göteborg. Hämtad 2018-05-26 från
http://statistik.goteborg.se/Global/Faktablad/G%C3%B6teborgsblad/GbgBlad2017/132%20%
C3%96stra_G%C3%B6teborg_PRI_2017.pdf
Gästskribenter – Lärarstudenter
Dagens Insikt