Publicerad av Jag tänker ofta på våra barn och ungdomar. Sedan jag själv blev far har denna oro bara växt sig starkare. Och jag kom att tänka på; vilka fina bilder våra ungdomar alltid målar i samband med väggmålningar och andra konstprojekt i trakten.
På något sätt ser jag alltid vita, svarta, bruna och blonda, brunhåriga och svarthåriga barn porträtteras i förortens konst. Man drömmer ofta om en framtid där dessa umgås tillsammans och lever tillsammans.
Jag är tyvärr ignorant kring hur det ser ut på skolor med mestadels barn från vita majoritetssamhället. Målar de också bilder på oss? Föreställer de sig framtiden med våra barn? Målar de oss hand i hand i en värld där vi skapar världen tillsammans?
Jag vet inte. Jag har aldrig hört om det så jag vet inte.
Jag hör ibland att våra barn måste demokratiseras. De måste lära sig demokratiska värderingar, de måste lära sig tolerans. Man har även insatser för att motverka ”radikalisering och våldsbejakande tendenser” hos barn – för att man antar att de kommer från en kultur där de är potentiella framtida terrorister.
Hur ser det ut på skolor med barn från vita majoritetssamhället? När SD blev större och större, skapades sådana projekt hos dem? Hade man aktiva föreningar som togs in i skolorna för att lära barnen allas lika värde? Att rasism är fel? Försökte man lära dessa barn demokratiska värderingar?
Jag vet inte. Jag har aldrig hört om det så jag vet inte.
Bilden nedan är från Rymdtorget, Bergsjön. Jag älskar er, bergsjöbarn. Jag är från er och ni är från mig. Tillsammans ska vi fortsätta kämpa för en framtid där vi är med och medskapar världen och samhället. Kärlek och kraft.
Amanj Aziz
Dagens Insikt